Historik

Sonen till Göran Claesson Uggla hette Sven var page vid Gustav Adolfs hov, och följde kungen till Tyskland, där han stannade. Sven Uggla blev major år 1645 och dog 1661. Fick tre söner som efterlevde fadern; kaptenen Bengt, studenten Claes och ryttmästaren Sven. Hans son Svante förde namnet vidare. Svante blev överstelöjtnant 1720 och dog 1760. Efter två generationer dog denna gren ut 1809.

Knut Claesson Uggla fick sätesgården Claestorp (tidigare Lastorp) i Östra Vingåkers socken i Sörmland. Han var major och blev å släktens vägnar introducerad på Riddarhuset år 1625 och fick så småningom numret 100. Hustrun hette Anna Gyllenhorn och de fick en son och två döttrar. Sonen Carl dog ogift under polska kriget 1657. Ligger begraven liksom sin far i Västra Vingåkers kyrka.

Förutom fädernesgården fick Claes Claesson Uggla säteriet Haga i Finland av hertig Johan. Claes var kapten vid flottan och hade befälet över sjöfolket i Finland. År 1620 blev han amiral. Tillsammans med hustrun Beata Wachtmeister fick de två döttrar och fyra söner: Claes, Hans, Svante och Gustaf. Hans dog 1651 och efterlämnade inga barn. Svante dog 1676 och sonen Åke förde namnet vidare ytterligare en generation.

Den äldste brodern Claes (följande oklart-red/sekr mottar tacksamt rättelse för införande PU) var överste och dog 1678 under en genommarsch med sitt regemente i Livland. Under polska kriget fick han så svåra skador, att han fördes in i Krakau som död. Regeringen friköpte den fångne översten för 600 riksdaler. Vid sin död 1678 begravdes han i Pojo kyrka där vapnet finns uppsatt. Claes fick tre döttrar och en son, Claes, som var lagman. Denne Claes fick fem söner varav två, Gustaf Lorentz och Carl Magnus, förde namnet vidare. Gustaf Lorentz fick ättlingar i tre generationer.

Carl-Magnus blev fänrik, dog 1740 och ligger liksom sin far begraven i Pojo kyrka. Sonen Carl-Gustaf var kapten och av hans barn var det sonen Gustaf som förde namnet vidare. Överste Gustaf Uggla, som blev inskriven på riddarhuset i Finland år 1818 under nr 4 bland adelsmän, fick 1789 sonen Claes Gustaf. Efter avsked ur armén som kapten 1834 blev Claes Gustaf kammarherre. Claes Gustafs fick tre söner och dog 1843. Läs vidare i Sveriges Adelskalender.

Med Claes Ugglas bror Gustaf bildas den 2:a linjen på den finländska ättegrenen. Gustaf var löjtnant och efterlämnade sonen Carl, död år 1678. Dennes son, löjtnant Gustaf Augustin, fick en dotter och sonen Carl Bernt, som blev fänrik och dog 1771. Ättlingar var ryttmästare Carl Gustaf och överstelöjtnant Zacharias Bernt (se tredje och fjärde linjerna).
Carl Gustafs son hette Gustaf Johan och var major i armén. Av hans fem barn var det Johan Vilhelm som förde namnet vidare på den andra linjen. Han blev stadsfiskal och dog 1897. Läs vidare i Sveriges Adelskalender.

Överstelöjtnant Zacharias Bernt dog 1788. Han fick tio barn varav sex söner. Två av dessa, Erik Vilhelm och Jacob Magnus (se fjärde linjen), fortlever i ytterligare generationer. Major Erik Vilhelm blev inskriven på riddarhuset i Finland år 1818 under nr 4 ( se även Gustaf huvudmannalinjen ovan ? red/sekr PU) bland adelsmän. Han fick tolv barn och av dessa har sonen Otto Erik ättlingar i Finland. Brodern Gustaf Robert var handlande och fick nio barn. Dennes son tulldirektören Otto Bruno (död 1901) har ättlingar i Sverige (se Sveriges Adelskalender) och i Finland

Major Jacob Magnus dog 1833 i Borgå. Han fick elva barn varav sönerna Knut Fredrik Magnus och Alexanders ättlingar lever vidare. Knut Fredrik Magnus var statsråd och dog 1899 i Warschau (Warschawa?) och sonen Ferdinand Vilhelm Maximilians barnbarn har flyttat till Sverige. Se vidare i Sveriges Adelskalender. Alexanders ättlingar fortlever i Finland.

Johan Claesson Uggla ärvde Averstad i Värmland efter fadern Claes Arvidsson (död 1611) och var huvudman för denna gren. Han dog 1649 och ligger begraven i Millesviks kyrka i Värmland. Johan Claesson fick sex barn varav tre söner; Claes (se friherrliga ätten Uggla), Olof och Göran. Olof dog före 1659 och fick inga söner. Göran fick genom gifte gården Krokstad i Värmland. Han blev kapten, dog 1675 och fick nio barn men endast sonen Knut förde namnet vidare. Denne var överstelöjtnant och dog 1722. Av hans tio barn var det sönerna Georg Gustaf (första linjen) och Johan Ulrik (andra linjen) som förde namnet vidare i ytterligare generationer.

Georg Gustaf var hovjägmästare och dog 1771. Han ligger begraven i By kyrka. Av de sju barnen fördes namnet vidare av sonen Georg Gustaf. Denne var kapten i rysk och nordamerikansk tjänst och dog 1822. Sonen Georg Gustaf var hemmansägare (f 1800-talets början?) och även sonsonen Georg Gustaf var hemmansägare (död 1900). Läs vidare i Sveriges Adelskalender

Johan Ulrik var fänrik och dog 1755. Han fick elva barn men endast sonen Knut Fredrik (död 1781) förde namnet vidare. Han var fältväbel och fick en son, Johan Mattias, som blev fanjunkare (död 1858). Dennes son, Carl Fredrik, var sergeant och dog 1875. Ättlingar utvandrade till USA. Läs vidare i Sveriges Adelskalender.

Huvudmannen Jacob Claesson Uggla ärvde Saleby (Skaraborgs län) efter fadern Claes Arvidsson (död 1611). Han fick en son, överste Johan Uggla, som förde namnet vidare i fyra generationer. Den 20 december 1800 dömdes stabskapten Bengt Jacob (född 1773) för snatteri av Svea hovrätt och förlorade adelskapet.

I testamente från 1608 förklarade Claes Arvidsson (död 1611) hushållerskan som sin andra hustru och de tre barnen som äkta. Dessa barn fick dock ingen del av faderns fasta egendom. Sonen major Hildebrand Claesson Uggla processade 1652 mot sina halvsyskon om del av arvet. Processen avgjordes slutligen av drottning Kristina till hans nackdel, men Hildebrand Claessons adelskap fick ett formellt erkännande. Genom kronan köpte han gårdarna Knistad i Skaraborgs län och Hammarsten i Värmland. Av Hildebrand Claessons (död 1677) söner var det tre som förde namnet Uggla vidare på den värmländska ättegrenen: Carl, Lennart och Erik.

Kapten Carl föddes 1655 och dog 1744 på Hammarsten i Värmland. Han var gift två gånger och fick 24 barn varav nio dog tidigt. Två av sönerna, Hildebrand och Carl, förde namnet vidare. Generaladjutant Hildebrand fick en son, Carl Fredrik. Han har gjort sig känd för sina heraldiska, historiska och topografiska arbeten, bland annat ”Lefvernesbeskrifning öfver amiralen friherre Claes Johansson Uggla” (1777). Carl Fredrik Uggla blev kammarherre och dog 1803. Sonen Carl blev hovmarskalk 1826 och efter hans son kammarherren Jacob Fredrik Teodor (död 1864) finns ättlingar i USA. Läs vidare i Sveriges Adelskalender

Hildebrands (född 1685) yngre bror hette Carl. Han var kapten och dog 1766. Sonen Fredrik Johan ägde Edsbergs bruk i Värmland. Av sönerna förde Jan Gustaf, lantbrukare, namnet vidare efter sin död 1814. Läs vidare i Sveriges Adelskalender.

Kapten Carls yngre bror, Lennart, blev major och levde på Hildringsberg i Värmland (död 1726). Han var gift tre gånger och fick tolv barn. Sonen Claes, som blev kapten, förde namnet vidare. Denne levde på Hildringsberg, var gift tre gånger och fick sju barn. Sönerna dog i unga år utom Leonard Fredrik, styckjunkare, död 1790. Läs vidare i Sveriges Adelskalender.

Den yngste brodern till kapten Carl hette Erik. Han var page, sannolikt hos drottning Kristina, och blev sedermera kapten (död 1703). Sonen Carl Reinhold var också kapten och levde på Mickelsön i Värmland där han dog 1744. Av de tio barnen var det sonen Carl Fredriks ättlingar som förde namnet Uggla vidare. Carl Fredrik var major och dog på Segmon i Värmland 1794. Dennes son Carl Fredrik, som också var major, efterlevdes av två söner. Läs vidare i Sveriges Adelskalender.